Investerare väljer USA framför Europa när det kommer till kommersiella fastigheter, visar en ny rapport.
Bisnow/Andrew Nathanson
New York har återfått topphundsstatus bland amerikanska städer för internationella investerare.
Allokeringarna bland internationella investerare för kommersiella fastigheter i USA ökade med 6 % över ett år sedan, medan europeiska investeringar minskade med 5 %, enligt en undersökning från Association For International Real Estate Investors.
Inom USA var New York City investerarnas bästa val att investera, och klättrade uppåt igen efter att ha landat på femte plats förra året. AFIRE har 175 medlemsorganisationer från 25 länder och cirka 3 000 USD av tillgångar under förvaltning.
Den 6%-iga tillväxten i investerarintresset i USA är ett tecken på stabilitet för marknaden, men det övergripande sentimentet är dämpat, fann undersökningen.
London stannade i topplaceringen bland globala städer, men New York återvände till andra plats globalt och tog tillbaka sin historiska topplacering i USA, fann rapporten. Boston var nummer 2 i USA och nummer 4 i världen, medan Atlanta slutade trea respektive femma.
Northeasts återkomst till topplaceringarna förflyttade fjolårets investerarfavoriter, när Sun Belt-städerna Austin och Atlanta slog in för att ta toppplatserna och placerade New York på sjätte plats på listan.
De bästa städerna kan möta en omvälvning under de kommande åren, antyder rapporten: Klimatförändringar var ett större bekymmer för många investerare, av vilka 86% sa att de inte tror att klimatrisker ännu återspeglas i tillgångsvärderingar.
Flerfamiljshus och industrier förblev föredragna tillgångsklasser, per AFIRE: 94 % sa att flerfamiljer hade ökat i attraktivitet, medan 83 % sa samma sak för industri och 43 % uttryckte liknande uppfattningar om gästfrihet. Men andra tillgångsklasser står inför en svårare bakgrund, där 50 % av investerarna sa att detaljhandeln var mindre attraktiv och 77 % sa att kontor var mindre tilltalande än tidigare.
Rapporten förutspådde också en betydande förändring i utlåningslandskapet, med banker, alternativa utlåningsplattformar och kommersiella bolånesäkrade värdepapper som förväntas bli mindre vanliga som långivare. I stället förutspådde 58 % av långivarna att skuldfondernas deltagande skulle öka, medan lite över 40 % också förutsåg mer utlåning från icke-banker och icke-institutionella långivare.
